Ryggsäcken

Vad vi i Årsta använder ryggsäcken till

Det tält Ola Skinnarmo använde på sin Nordpolenexpedition kostar ca 5500 kr i friluftsbutikerna (år 2002). Coolt, men vem av oss skall till Nordpolen de närmaste fem åren? Vi i Årsta ägnar oss åt övernattningar höst, vinter och vår, vandrings- och paddel- hajker vår och höst samt ca en veckas sommar läger varje år. Detta, och varken mer eller mindre, är vad er ryggsäck behöver klara av.

Det ni kommer att stöta på när ni letar ryggsäck är att de flesta ryggsäckar är gjorda för andra aktiviteter än våra. Detta beror på att skid-, vinter-, äventyrs- och bergs- sporterna varit pådrivande för både utvecklingen av utrustningen och modet runtomkring utrustningen de senaste tio åren. Typiskt för många aktivitetssporter som tillexempel bergsbestigning är att man vill ha en ryggsäck med låg tyngdpunkt eller en tyngdpunkt som sammanfaller med människans naturliga tyngdpunkt för att man skall kunna ta sig fram i oländig och brant terräng. Gärna skall ryggsäcken vara lite elastisk så den följer med kroppen i avancerade manövrar. En typisk aktivitetssportsutövare är dessutom fullvuxen och har gott om pengar.

En patrullscout som skall ut på vandring däremot, bör dels ha en styv ram för att skydda ryggen som fortfarande utvecklas, och tyngdpunkten bör ligga så högt som möjligt för bästa bärkomfort när man vandrar på stigar och vägar (för paddling eller lägerliv spelar det mindre roll eftersom ryggsäckarna inte bärs så långt). Alla bra ryggsäckar som finns är alltså inte bra för våra aktiviteter.

Egenskaper hos en passande ryggsäck

Idag finns så många ryggsäckar att vi omöjligt kan säga vilka modeller eller tillverkare som är bra eller dåliga, utom möjligtvis dom vi själva använder, men dom är ofta dyra. Det vi däremot kan hjälpa till med är att dela med oss av våra erfarenheter av vilka egenskaper som gör en bra ryggsäck för våra behov. Förhoppningsvis kan ni med ledning av denna hitta en bra kompromiss, eller så kanske ni kan hitta en begagnad ryggsäck som det kanske räcker att modifiera lite. Glöm slutligen inte bort att
många gamla scouter och ledare äger mer än en ryggsäck.

Ramen

Ramen och avbärarbältet är avgörande för ryggsäckens egenskaper, och det är ofta här man ser de största skillnaderna mellan de som vet hur man bygger en bra ryggsäck och de som bara gör ytliga kopior (oavsett vad ryggsäcken är designad för). En bra justerad ryggsäck skall vid tunga bördor fördela 70% av vikten på höfterna och 30% på axlarna. Fungerar inte ramen eller avbärarbältet så orkar man betydligt mindre och man sliter mer på ryggen.

Softpack, integrerad ram, utanpåliggande ram

En softpack är en ryggsäck utan ram, som tillexempel Fjällrävens klassiska Kånken eller militärens kombinerade bag/ryggsäck Sacci 2000. Softpacks finns idag i löjligt stora storlekar. Softpacks är helt opassande för våra typer av aktiviteter.

En ryggsäck med utanpåliggande ram ser ut som dom klassiska Haglöfs- och Fjällräven- ryggsäckarna. En ryggsäck med integrerad ram ser ut som en softpack, men har inbyggda aluminiumskenor och ibland andra typer av förstärkningar, såsom kolfiberlattor. Ryggsäckarna med utanpåliggande ram är utmärkta för våra typer av aktiviteter förutsatt att ramen är tillräckligt lång (mer om det senare). Ryggsäckar med integrerad ram kan vara bra, men långt ifrån alla är det. Många har för klena aluminiumskenor, för korta skenor eller har för låg höjd på ryggen. En bra integrerad ram är mer än 70 cm (gärna 80 cm eller mer) och tål lätt 20 kg på toppen utan att böjas.

Tål ramen inte detta kommer ryggen få kompensera för ryggsäckens böjning och den blir jobbig att vandra med om man inte är fullvuxen. Är ramen för kort eller om ryggsäcken hamnar för lågt på ryggen får man inte upp tyngden tillräckligt högt i packningen för en vandringskomfort optimerad för låglandsvandring. Vid tillexempel skridskoåkning får man istället bäst komfort om man har en lägre tyngdpunkt, och då spelar ramlängden mindre roll.

Ytterligare en svaghet man kan hitta (oftast på softpacks eller ryggsäckar med integrerad ram) är att säcken har en rund profil om man ser på den uppifrån. Med en oval profil får man packningen närmare kroppen vilket lägger tyngdpunkten närmare kroppen vilket ökar komforten. Att många ryggsäckar har rundprofil uppifrån beror mest på kostnadsbesparingar i produktionen och/eller felaktigt handhavande av ryggsäcken. Generellt kan man säga att ryggsäckar med integrerad ram ställer större krav på kunskap om hur ryggsäcken skall ställas in och användas.

När det gäller klassiska ramryggsäckar rekommenderar jag en med en ram som är längre än 80 cm, därför att de minsta modellerna (till exempel Haglöfs Skarja eller någon av Norrønas modeller som fortfarande säljs) har sån liten packvolym att man dels måste stoppa en packpåse på den nedre hyllan och dels packar ryggsäcken långt över ramens övre slut vilket ger en ryggsäck med låg tyngdpunkt och med en ”svajande topp”.

Avbärarbältet

En av de svåraste delarna att få rätt på en ryggsäck är avbärarbältet, och det är här man kan sortera agnarna från vetet. Ett bra avbärarbälte skall överföra kraften till skenbenen så direkt som möjligt. Detta görs med en väl avvägd mix av hårda och mjuka delar i avbärarbältet. Ett avbärarbälte skall inte vara för mjukt, då fungerar det inte vid kraftig belastning utan fungerar mest bara som ett midjebälte, för saknar avbärarbältet styva förstärkningar måste det dras åt hårdare runt höften och då kläms alla
andra mjukdelar däromkring i kroppen åt helt i onödan.

Att hitta ett passande avbärarbälte är svårt, för dels växer man när man är i patrullscoutåldern och dels är vi männsikor väldigt olika i höftregionen. Ett tips är att studera avbärarbältena hos Klättermusen och Norrøna innan ni köper ryggsäck för att se hur olika tillverkare som har bra avbärarbälten har konstruerat dom (observera dock att dessa märken troligtvis är alldeles för dyra för er).

Har man en gammal klassisk ramryggsäck kan det vara idé att uppgradera avbärarbältet om man inte trivs med det, eller köpa till ett om det inte finns.

Volymen

Köp en ryggsäck som rymmer 80 liter utan fickor och som går att krympa till 60 liter utan fickor inräknat. Det behövs på läger, på paddelhajker och när ni blir ledare. Vi ledare har sett många patrullscouter genom åren som gått på hajk med en ryggsäck så stor man hoppats packningen skulle bli, och resten av packningen spänd utanpå ryggsäcken, i bagar och i plastpåsar bredvid. Dom har sällan haft det komfortabelt. Låt er inte luras av packvolym inklusive sidofickor, för sidofickorna skall
inte vara proppfulla. Dom har man för att snabbt komma åt viss speciell packning.

Välj inte ryggsäcksstorlek baserat på att ryggsäckens storlek verkar passa er egen storlek. Tänk på att mycke utrustning inte blir mindre eller lättare bara för att man är liten i växten. Stormkök, yxor, liggunderlag, sovsäckar mm finns bara i en storlek och en vikt.

Sidofickor och hålband

Sidofickor är bra, dom bör var och en rymma ca 7 liter, hellre 10 liter än 5 liter. Bäst av allt är löstagbara fickor som är fästa med ett hålbandssystem, för då kan man köpa fickor från andra tillverkare som också har hålbandssystem, och man kan bygga egna fickor för specialbehov (till exempel helt styva kastlinefickor). Hålbandsförsedda ryggsäckar är också helt överlägsna när det kommer till att fästa prylar utanpå ryggsäcken som yxor och sågar. En lagom stor topplocksficka är bra, där lagom är att regnkläderna skall gå i så dom alltid är lättillgängliga. I övrigt behöver inte ryggsäcken ha så många krusiduller. Den nedre öppningen för sovsäcken är inte helt nödvändig den heller, eftersom alla som haft en sådan vet att har man en gång tagit ut någonting den vägen, så kan man inte packa ryggsäcken bra igen om man inte börjar om från början och packar i allt uppifrån.

Hur länge skall ryggsäcken hålla?

En riktigt bra ryggsäck kostar över 3500 kr, och det är klart att skall det vara värt pengarna skall man veta att man kommer att använda den i 10 år eller mer. Den ryggsäck som är bra idag kanske inte passar senare i livet. Därför tycker jag att de bästa alternativen är att låna eller att köpa en begagnad ramryggsäck. Ju äldre man blir, ju fler val har man, när man blir senior behöver man kanske inte oroa sig lika mycket över ryggen och då bestämmer man ju själv vilka aktiviteter man vill vara med om på
ett annat sätt och kan välja ryggsäck därefter.

En fördel med ramryggsäckar framför andra typer är att de ofta är enklare att modifiera i efterhand, eftersom dom är modulärt byggda på en ram (för det mesta) vilket ger dig möjlighet att modifiera ryggsäcken framöver för att passa nya behov. Väldigt få ryggsäckar med inbyggd ram erbjuder detta. Det är också av detta skäl som jag så starkt anser att en ryggsäck skall ha hålband på utsidan.

Att packa ryggsäcken

Vid vandring gäller att ju högre tyngdpunkt desto bättre balans. Vid andra aktiviteter gäller andra regler. En hajkryggsäck packas så att tyngdpunkten hamnar överst och att det man behöver snabbt ligger lättillgängligt. Med tanke på mörkret här i norr är det även bra om saker man ofta använder i mörkret finns i en sidoficka, för till dom hittar man lätt med händerna i mörkret.

Sovsäcken är alltid nederst i ryggsäcken. Dels för att den är lätt och tar stor plats vilket höjer tyngdpunkten, dels för att få saker tar man i och ur mer sällan än en sovsäck. Får sovsäcken inte plats i ryggsäcken har man en för liten ryggsäck.

Regnkläderna lägger du i topplocket. Tunga saker som vatten, stormkök och tält har du överst och allt annat mitt emellan.

I sidofickorna har man lämpligtvis sjukvårdsutrustning, ficklampa, och toalettartiklar du ofta använder i mörkret. En bra sak är att ha en sidoficka som lätt släpper igenom vatten för matsakerna, för matsakerna är oft våta och behöver torka, samtidigt som de är skymmande och omöjliga att stuva bra i packningen. Dessutom används dom ju ofta.

Packa i packpåsar.

Du hittar lättare och det är lättare att styra formen på ryggsäcken.

Trimma vikten
Oavsett ryggsäck du använder blir vandringen enklare ju mindre vikt du bär på. Börja därför med att skriva ner allt du stoppar i ryggsäcken innan du åker iväg, och jämför när du kommer hem med vad du egentligen använda. Använd också en våg och gör en tabell över vad all din packning väger, pryl för pryl. Trimma vikten på ovesäntliga saker, saker som du alltid har för mycket av och hitta nya prylar som kan ersätta flera gamla saker. Tvål till exempel, kan man hälla över från en stor flaska (en sån
man köper) till en liten liten flaska men köper från någon sminkaffär.

Sovsäcken inklusive innersäck skall du inte försöka få lättare än 2500g. Det går, men det är antingen dyrt eller så kommer du gå ut med en för kall sovsäck. Thermarest å andra sidan väger duktigt mycket mer än cellplast-liggunderlag.

Trimma bärsystemet

En modern ryggsäck har ofta ett avancerat bärsystem. Bärsystemet ställer du in med en fullpackad ryggsäck vägandes 20 till 25 kg. Vissa inställningar ställer man in en gång för alla, andra ställer man in varje gång man tar på sig ryggsäcken. Så här ställer du in grundinställningen. Se till att ha någon som hjälper dig till att börja med.

1. Spänn loss alla remmar, utom toppstramarna som till en början bör vara spända när du sätter på dig ryggsäcken för bättre balans.
2. Sätt på dig ryggsäcken och släpp loss toppstramarna. Lyft upp ryggsäcken ordentligt, dra åt avbärarbältet och sänk ner säcken så att den med hjälp av avbärarbältet ställer sig på skulderbladen. Ett för löst spänt avbärarbältet låter ryggsäcken glida av, ett för hårt gör onödigt ont.
3. Justera höjden på axelremsinfästningen i ryggen så att den börjar strax under axlarna (vissa modeller med integrerad ram fungerar dock bättre om remmarna fästs in ännu lite lägre).
4. Dra åt axelremmarna så att lite av ryggsäckens tyngd hamnar på axlarna (ca 30%). Toppstramarna dras åt så att ryggsäcken blir lagom ”balanserad”. För löst spänd toppstramare gör att den känns instabil, för hårt spända gör att ryggen belastas i onödan. Ryggsäckar med för klen ram eller felpackade ryggsäckar känner man igen på att de inte fungerar utan väldigt spända toppstramare.
5. Efter någon kilometers vandrande känner man om avbärarbältesstramarna behöver dras åt för att stabilisera ryggsäcken något. Vanligast är att dom är onödigt hårt spända.
   
6. Klart. I fortsättningen behövs troligtvis inte rygginfästningen justreras, liksom avbärarbältes stramarna.
   

Frågor och feedback

Synpunkter, frågor, feedback tas tacksamt emot till: martin@arstascouterna.org